”One Man Can Make a Difference”
Konferensen, anordnat av Forum För Levande Historia, ägde rum den 18-19 oktober i år och var en hyllning till Raoul Wallenbergs hjältemod under andra världskriget och åren 1945-1947.
Det var många bra talare på konferensen, men jag kommer att nämna några som särskilt berörde mig. Det vill jag säga att denna konferens var det mest berörande och professionellt anordnande konferensen jag har varit på, en eloge för det till Dr. Eskil Franck och hans personal.
Den 4 augusti i år skulle Raoul Wallenberg ha fyllt 100 år. Vad hände med honom efter januari 1945 då han blev tillfångatagen av sovjetisk militär och förd till fängelse i Ryssland? Det kan ingen besvara med säkerhet, men något som är säkert är att Raoul utförde hjältemod och räddade många judar från den hemska förintelsen.
Tack och lov att det fortfarande finns människor vid liv som kan berätta deras gripande historia från dessa år och några av dem berättade sin historia på konferensen. Jag vill särskilt tacka och nämna konstnären Gustav Kraitz, professor i historia Dr Szabolcs Szita, filantropen George Soros, journalist Arne Ruth, professor i historia Dr Paul A. Levine för att de med sina berättelser hjälper oss att inte glömma bort den hemska förintelsen.
Professor i förintelse och folkmord Dr Carol Rittner pratade om modet Raoul gav uttryck för när han drog ut judar ur tågvagnarna och gav dem svenska namn och försåg dem med pass för att rädda dem från gaskammaren. Hon och doktoranden Susanne Beer deltog i paneldebatten ”the Courage to Care – Who becomes a Rescuer” och summeringen från den debatten är att vem som helst kan bli en räddare.
Raouls hjältemod, där han räddade många judar, har bevittnats av flera överlevande och en av dem som närvarade på konferensen är Gabriella Kassius, läs om hennes berättelse i en artikel i Svenska Dagbladet från den 4 augusti i år. Han levde efter devisen ” Vi måste rädda de vi kan”. Tänk om vi alla hade en bråkdel av hans empati och mod, hur skulle världen se ut då?
”Kofi Annan praised him as ”an inspiration for all of us to act when we can and to have the courage to help those who are suffering and in need of help.”
Raouls syster Nina Lagergren och familj närvarade också på konferensen och konferensen är en hyllning även till dem.
Erik Ullenhag, Sveriges integrationsminister, höll ett mycket bra avslutningstal på konferensen som fick mig att tänka på att trots allt hjältemod som Raoul Wallenberg visade vart var vi när han behövde vår hjälp som bäst den där januari dagen 1945?
1945 blev Raoul arresterad och förd till Moskva. Enligt ryska uppgifter avrättades Raoul i Ljubljanka-fängelset i Moskva 1947. Hans öde efter arresteringen är okänt.
Mitt intryck från konferensen skulle jag vilja sammanfatta med följande ord;
“En person kan inte rädda alla men alla kan rädda någon”
Av: Desirée Lindqvist för Internationella Juristkommissionen – Svenska avdelningen.
Stockholm oktober 2012