Facebook I media Kontakta oss

Debatt på Improvisationsteatern 2 december

Ännu en lyckad debatt anordnades i torsdags av ICJ-Sverige och Plan Sverige. Ämnet för kvällen var hur barns rättigheter tillvaratas i Sverige idag samt hur ett nytt tilläggsprotokoll till Barnkonventionen kan bidra till en förbättring av dagens situation. Dessutom eftersökte ICJ-Sverige och Plan Sverige en förklaring till den avvaktande hållning som Sveriges regering hittills haft angående det nya tilläggsprotokollet.

Kvällen började med en introduktion av ICJ-Sveriges ordförande Julia DeMarinis Giddings. Därefter var det Improvisationsteaterns tur att värma upp publiken lite grann. Ett alltid lika välkommet och roligt inslag.

Moderatorn för kvällen, Carl von Essen välkomnade sedan upp panelmedlemmarna på scenen och debatten kunde börja. I panelen satt Sara Philipson från Plan Sverige som lett Plan Sveriges och andra svenska NGO:ers arbete med att uppmärksamma och påverka politiker med avseende på tilläggsprotokollets betydelse. Vidare deltog Mihail Stoican från Socialdepartementet, Johanna Schiratzki från Stockholms universitet som är professor i barnrätt samt Charlotte Frisack-Brodin som arbetar som juridiskt ombud på Barnjuristen.

Sara Philipson inledde med att berätta om hur processen sett ut för att komma till ett förslag på tilläggsprotokoll nummer tre till Barnkonventionen. Tilläggsprotokollet öpnnar upp för en internationell klagomekanism dit barn kan vända sig om deras respektive nationella rättsväsende inte uppfyllt sina internationella åtaganden. Dessutom syftar tilläggsprotokollet till att nationella rättsmedel ska effektiviseras och förbättras. Exempel på hur detta skulle kunna ske är att en svensk myndighet ges talerätt för barn, såsom exempelvis Diskrimineringsombudsmannen (DO) har talerätt för vuxna personer i fall där DO bedömer att diskriminering har förekommit. Den 6 – 10 december förhandlar FN:s medlemsstater förslaget till tilläggsprotokoll i Genève.

Efter Sara Philipsons redogörelse följde en allmän debatt om huruvida ett tilläggsprotokoll skulle innebära förbättringar av dagens system samt hur väl verksamma jurister idag implementerar Barnkonventionen i sitt arbete. Åsikterna gick ibland isär och frågorna från publiken var många varför det blev en oerhört spännande och intressant debatt.

Improvisationsteaterns skådespelare hoppade in i diskussionen vid flera tillfällen och spelade upp korta sketcher i samband med det som diskuterades. Ett mycket uppskattat inslag!

Vi vill tacka Improvisationsteatern, Sara Philipson, Mihail Stoican, Johanna Schiratzki, Charlotte Frisack-Brodin samt Carl von Essen för att de ställde upp. Och inte minst, tack till publiken!

Efter jul återkommer ICJ-Sverige med nya spännande paneldebatter. Välkomna då!

ICJ-S har flyttat!

Vi har flyttat in i nya lokaler på Järntorget 78 i Gamla Stan. Här finns gott om mötesrum och ett konferensrum och lokalerna är otroligt fina! Kom och hälsa på oss!

Alarmerande situation i Västsahara

Snart 20 år efter världssamfundets löfte om folkomröstning om Västsahara är landet ännu ockuperat av Marocko. Tålamodet bland västsaharierna tryter och långt fler än en majoritet vill att befrielseorganisationen Polisario ska återuppta den väpnade kampen. Det smärtar och oroar oss, men vi förstår känslorna av uppgivenhet. Ännu har EU en chans att hindra ett krig genom att exkludera det ockuperade området från unionens fiskeavtal med Marocko. Regeringen och utrikesminister Carl Bildt måste ta på sig ledartröjan och Sverige bör bland annat kräva att Marocko samarbetar med FN och genomför folkomröstningen, skriver Mohamed Abdelaziz och Jens Orback.

Debatt på Improvisationsteatern 7 oktober 2010

Den första debatten av två i serien om utsatta grupper i rättsväsendet hölls den 7 oktober på Improvisationsteatern i Stockholm. Det blev en mycket intressant diskussion där även publiken deltog och ställde många tänkvärda frågor.

Kvällen började med att ICJ-Sveriges ordförande Julia DeMarinis Giddings höll ett välkomsttal och informerade om ICJ-Sveriges arbete samt syftet med höstens debatter. ICJ-Sverige har under många år fokuserat mestadels på rättsbiståndsprojekt utomlands men i och med det nya projektet ska en del av verksamheten inriktas på rättssäkerheten i Sverige. Under hösten arbetar vi med barn som en utsatt grupp och den 2 december hålls nästa debatt på temat klagorätt för barn. Under våren övergår fokus på minoriteter i Sverige och deras kontakter med domstol och myndigheter. Efter det är förhoppningen att kunna arbeta fram ett större projekt som syftar till att utreda närmare utsatta gruppers situation i det svenska rättsväsendet och så småningom genomföra påverkans- och lobbyarbete.

Debatten inleddes sedan med tre korta sketcher av Improvisationsteatern som var mycket uppskattade hos publiken. Därefter tog moderator Carl von Essen över och introducerade kvällens ämne samt Tove Pettersson, kriminolog som skrivit rapporten Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ungdomsvård. Som en introduktion till debatten presenterade Tove delar av sin rapport och efter det äntrade resten av panelen scenen. Martin Lardén, psykolog som arbetat inom kriminalvården, Jessica Olsson, medförfattare till rapporten I.M SORRY från barnombudsmannen, Richard Zamani, projektsamordnare för Med i matchen samt Mari Heidenborg, chefsrådman Solna tingsrätt presenterades och därefter tog debatten vid.

En av huvudfrågorna gällde frihetsberövande påföljder för ungdomar och vilken påverkar dessa påföljder har. Dessutom diskuterades konflikten mellan vård och straff inom dagens system. Längden för påföljden sluten ungdomsvård bestäms helt och hållet utefter det brott som begåtts medan tiden på ungdomshem ska präglas av vård. Problematiken ligger då i den krock som uppstår mellan vårdinnehåll och strafflängd.

Vidare diskuterades eftervård och kommunalt och statligt ansvar. Panelen var överens om att eftervård är minst lika viktigt, om inte än viktigare än själva strafftiden när det gäller att hjälpa ungdomar från att återfalla i brott. Det efterlystes ett större statligt ansvar så att skillnaderna i de insatser som görs för ungdomar inte är beroende av vilken kommun man bor i. Återigen var panelen rörande överens om att det äventyrar rättssäkerheten att olika kommuner i Sverige erbjuder så olika typer av insatser och vård.

Efter ca en timmas debatt var det dags för paus och därefter iscensatte Improvisationsteatern problematiken med bristande eftervård samt svårigheten i att vara anhörig till brottsförövare och brottsoffer. Det var en känslomässig och fin tolkning som gav extra krydda till diskussionen.

Under den avslutande tiden behandlades en hel del frågor från publiken rörande bland annat andra typer av påföljder och Barnkonventionens uppfyllande i och med den nya ordningen med sluten ungdomsvård. Dessutom diskuterades Barnkonventionens krav på att unga inte ska placeras i fängelse men trots detta häktas barn och då placeras de på vanliga häkten. Den ordningen skulle man helst vilja frångå men avsaknaden av alternativ gör det svårt, enligt panelen.

ICJ-Sverige vill åter tacka panelisterna, moderatorn och Improvisationsteatern för att de ställde upp samt naturligtvis ett extra tack till alla er som kom och lyssnade. Vi hoppas på att få se er alla på nästa debatt den 2 december!

Sverige får internationell kritik för brister i arbetet med samers rättigheter

Granskningen av Sveriges arbete med mänskliga rättigheter som skett inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève har precis avslutats och Sverige får kritik för bland annat brister i hanteringen av hatbrott samt otillräcklig respekt för samers rättigheter.

MR-rådets ländergranskningar, Universal Periodic Review, sker vart fjärde år och ger FN:s medlemsländer en möjlighet att ställa frågor och utvärdera varandras arbete samt ge rekommendationer för åtgärder och vidare handling. Granskningen av Sverige avslutades i förra veckan och ger delvis Sverige beröm för landets arbete med mänskliga rättigheter men pekar också ut ett antal områden där Sverige kan göra bättre ifrån sig.

Ett antal länder har tagit fasta på den kritik och de förslag på åtgärder som tagits upp i bland annat intresseorganisationernas skuggrapport och Sverige får kritik av Norge för att landet inte kommit längre i sitt arbete med samers rättigheter. Norge undrade även varför Sverige inte gått vidare och ratificerat ILO:s konvention 169 om ursprungsfolks rättigheter. Norge, Grekland och Bolivia har lämnat rekommendationer för hur Sverige kan förbättra situationen för samerna i Sverige.

Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen instämmer i den kritik som väckts mot Sverige och tycker att det är beklagligt att Sverige, som anser sig vara ett föregångsland inom mänskliga rättigheter, ännu inte har ratificerat ILO:s konvention om ursprungsfolks rättigheter.

Samerna har under lång tid behandlats på ett styvmoderligt sätt av den Svenska staten och har systematiskt missgynnats i ett flertal avseenden, till exempel gällande markfrågor och samernas rätt till renbetesmark. Just denna fråga har nyligen uppmärksammats av Diskrimineringsombudsmannen som inlett en rättsprocess mot Krokoms kommun i Jämtland för att kommunen underlåtit att höra en sameby i byggärenden som påverkat samebyn renbetesmarker.

Internationella Juristkommissionen har utsett advokat Percy Bratt som oberoende rättegångsobservatör i denna rättsprocess och kommer fortsätta att följa samernas situation noggrant.

Svenska jurister övervakar rättegång i Marocko

Den 14 april 2010 närvarade rättegångsobservatörerna Cecilia Asklöf och Hanga Santha ifrån ICJ-Sverige vid en rättegång mot två unga män i El Aaiun, Västsahara. De tilltalade hade suttit häktade sedan december 2009 i El Aaiuns ökända fängelse, Black Prison. Enligt egen utsago hade de gripits i samband med en fredlig manifestation för den vid denna tidpunkt hungerstrejkande människorättskämpen Aminatou Haidar.

Enligt åtalet löpte de båda risk att dömas i enlighet med artikel 293 i den marockanska brottsbalken. Denna artikel förbjuder varje organisation eller samförstånd som etablerats i avsikt att förbereda brott eller begå brott mot person eller egendom. Brottsrubriceringen är ”crime d’association de malfaiteurs” och brottet anses fullbordat redan genom att de tilltalade anses ha kommit överens om att handla ”gemensamt och i samråd”.

Huvudförhandlingen hade två veckor tidigare blivit inställd, eftersom de tilltalade och deras försvarsadvokater vid detta tillfälle hade underrättats om huvudförhandlingen först samma dag som denna var tänkt att äga rum.

Vid rättegången den 14 april åberopade åklagaren tre vittnen. Det enda vittne som identifierat och pekat ut de båda männen fanns dock inte på plats. Detta vittne var enligt förundersökningen anonymt. Försvarsadvokaten invände mot att vittnet varken hade namngivits eller kallats. Slutligen beslutade domstolen att skjuta upp rättegången till den 28 april för att åklagaren skulle få tillfälle att kalla det anonyma vittnet.

Den 28 april 2010 hölls fortsatt huvudförhandling, denna gång övervakad av spanska observatörer. Det anonyma vittnet fanns fortfarande inte på plats och förhandlingarna sköts åter upp till den 12 maj. I skrivande stund är det ännu osäkert hur förhandlingen den 12 maj kommer att avlöpa.

Rättegångsobservationerna finansieras av Folke Bernadotteakademin.


Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen

Odengatan 88
SE-113 22 Stockholm
Telefon: +46 (0)8 654 62 80
E-post: secretariat@icj-sweden.org

Copyright © 2024 Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen