Hur kan en fördjupad kunskap av begreppet medborgarskap bidra till statsbyggnad och fredlig samhällsutveckling? Detta var kärnfrågan i det samtal som Internationella Juristkommissionens svenska avdelning deltog i på Folke Bernadotteakademin den 27 juni. På plats fanns ett tjugotal representanter från myndigheter, universitet och det civila samhället för att samtala kring hur man bättre kan förstå medborgarskapet och vilken roll den har i statsutvecklingsprocesser. Samtalet var det andra som hölls inom ramen för Folke Bernadotteakademins projekt ”Medborgarskapet i Fokus”, och inriktade sig denna gång på medborgarskapets roll i Irak.
Mr Eldrigde Adolfo, forskare på Nordiska Afrikainstitutet, inledde sammanträdet med en presentation om medborgarskapets ursprung och ett antal teorier som sökt finna en universell definition av medborgarskapet, det så kallade ”imagine community”. Nyckelord som rättigheter, skyldigheter, kommunikation och samlevnad uppmärksammades, men den mest centrala beståndsdelen var möjligheten; att det finns en de facto möjlighet att påverka sin omgivning i ett större perspektiv, inte endast en rätt att göra det. En annan viktig aspekt som belystes var huruvida samhället eller individen ska stå i fokus för definitionen. Samhällsorienterade teorier ämnar binda medborgarskapet till ett samhälle, ett visst territorium, medan en individorienterad teori definierar medborgarskapet utefter individen och hennes målsättningar, att det finns ett så kallat ”världsmedborgarskap”.
Dr. Watheq al-Hashemy, Iraqi Strategic Studies Group, menade att begreppet medborgarskap för närvarande genomgår en oroväckande fas i Irak. Under tiden 1921 till 2003 har medborgarskapet i praktiken definierats som varje individs lojalitet mot staten och dess övermakt, oavsett religiös uppfattning och etnisk härkomst. Dr. Watheq al-Hashemy poängterade att befrielse från övermakten innebär upplösning, vilket i sin tur leder till antingen sammanhållning eller splittring. Sedan invasionen och ockupationen år 2003 har mångfalden fått större betydelse och den lojalitet som visats mot staten har nu vänts mot varje individs uppfattning om tillhörighet, vare sig denna är knuten till ett religiöst samfund, ett politiskt organ eller en etnicitet. Dr. Watheq al-Hashemy påpekade faran med att utomstående part banar vägen för ett medborgarskap i en annan stat. Ett medborgarskap är en naturlig utveckling i enlighet med medborgarnas egna önskemål och vilja varför ett medborgarskap som är påtvingat löper stor risk att inte fungera. En jämförelse gjordes med den arabiska våren där medborgarna enades och tillsammans lyckades fullborda sin befrielse. Enligt Dr. Watheq al-Hashemy är det just denna typ av gemenskap som krävs för att kunna ena ett folk av stor mångfald under ett och samma medborgarskap.
För närvarande arbetar det civila samhället i Irak aktivt med att stärka det irakiska medborgarskapet. Tanken är att utforma ett medborgarskap som bygger på mångfald, där vilja och möjlighet att samleva och gemensamt påverka är de faktorer som man hoppas ska ena folket. I praktiken innebär detta en ändring i grundlagen och partilagen, samt införandet av en ny vallag. Vikten av ett irakiskt medborgarskap belyses också i media och andra opinionsbildande organ i syfte att skapa samhörighet mellan individer.
Vägen är lång men samtliga deltagare är eniga – med hjälp av demokrati och respekt för individuell mångfald finns stor förhoppning om ett nytt, enat Irak.
