Juristkommissionen

vill inte att regeringen själv ska kunna införa undantagstillstånd

Till Justitiedepartementet

 

Utgångspunkter och avgränsning

Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen (Juristkommissionen) yttrar sig med utgångspunkt i sitt uppdrag att främja mänskliga rättigheter och tillämpningen av rättsstatens principer. Avdelningen ska särskilt verka för domstolsväsendets och advokatkårens oberoende, för respekten för lagarna, stärkande av individens grundläggande rättigheter och friheter och för den enskildes rätt till prövning av sådana fri- och rättigheter genom domstol.

Övergripande synpunkter

Juristkommissionen har konstaterat att en allmänt accepterad bedömning är att Sverige inte är immunt mot auktoritära krafter av det slag som tagit makten i Ungern och tidigare i Polen. Politisering av domstolsväsende, media och akademi i dessa länder talar ett tydligt språk: det motverkar medborgares rätt till grundläggande fri- och rättigheter.

Att Sverige inte är immunt mot auktoritära krafter finner stöd i ett flertal artiklar som exempel SvJT 2017 s. 1 av Fredrik Wersäll, f.d. president i Svea hovrätt, och SvJT 2017 s.345 av Mats Melin, f.d. justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen och Stefan Lindskog, f.d. ordförande i Högsta domstolen.

Att Sverige inte är immunt mot auktoritära krafter ligger även till grund för en analys och förslag i utredningen SOU 2023:12 Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende som leddes av Högsta domstolens ordförande Anders Eka.

Där föreslås enhälligt att en tillfällig, i värsta fall dessutom extrem, majoritet inte enkelt ska kunna göra ändringar i våra grundlagar som reglerar demokratin och mänskliga rättigheter. En tillfällig enkel majoritet, 51 procent, i riksdagen ska inte kunna upphäva reglerna på det sätt som är möjligt idag. Endast en kvalificerad majoritet, två tredjedelar av alla riksdagsledamöter, föreslås kunna göra ändringar av grundlagen. Detta för att stärka skyddet mot tillfälliga auktoritära krafter nu i en tid då demokratin sätts på undantag i många länder världen över.

Trots denna accepterade bedömning av Sveriges utsatta läge idag och att Sverige inte är immunt mot auktoritära krafter har utredningen SOU 2023:75 om Stärkt konstitutionell beredskap, som nu remitterats av regeringen, föreslagit att regeringen själv ska få avgöra om, när och hur ett undantagstillstånd ska införas och ha kompetens att lagstifta och ändra lag utan riksdagens medgivande. Detta står i tydlig motsats till de tidigare förfäktade uppfattningarna av våra högsta jurister och den tidigare utredningens slutsats om faran för vad en tillfällig extrem politisk majoritet kan vidta för åtgärder.

För att Sverige ska ha ett starkt skydd för demokratin och andra mänskliga rättigheter måste makten att utlysa undantagstillstånd fortsatt ligga hos en kvalificerad majoritet i riksdagen, inte i en regel i regeringsformen som automatiskt ger regeringen denna makt. Därför ska förslaget om att regeringen själv ska kunna bestämma när och hur undantagstillstånd ska utlysas inte införas.

Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen

Stellan Gärde ​ Paul Lappalainen

Internationella juristkommissionen(ICJ) är en ideell och politiskt oberoende organisation som består av en sammanslutning av jurister bildades 1952 och är baserad i Geneva. Internationella juristkommissionen  består av jurister från olika länder i världen, vars landvinningar inom området för mänskliga rättigheter har vunnit stor internationell uppmärksamhet. ICJ övervakar och rapporterar överträdelser av de mänskliga rättigheterna över hela världen och observatörer skickas till länder där rättsstaten principer står på spel. Cirka 80 nationella avdelningar verkar inom ICJ.

Den svenska avdelningen av juristkommissionen skapades strax efter inrättandet av den Genèvabaserade Internationella Juristkommissionen år 1952 och arbetar för att främja mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciper i Sverige och internationellt.

På nationell nivå arbetar avdelningen för att säkerställa Sveriges internationella och regionala och grundlagsenliga skyldigheter på människorättsområdet. Vi arbetar för att enskildas rättigheter är effektiva, att rättsväsendet är självständigt och ansvarsskyldigt, att respekt föreligger för lagen och arbetar för att stärka efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna. Avdelningen arbetar för likhet inför lagen och icke-diskriminering, samt hävdar rätten till en rättvis rättegång en rätt i sig samt tar aktivt motstånd när kränkningar sker av rättigheter.

I Sverige utformar vi ett rättspolitiskt program under medverkan från medlemmarna och arbetar i olika arbetsgrupper på olika rättsområden.  Vi anordnar i Sverige debatter och seminarier om aktuella frågor och samarbetar med andra rättighetsorganisationer för att ställa krav åtgärder vid pågående enskilda och strukturella kränkningar i samhället. Vi avger remissvar på utredningar och skriver artiklar. 

Avdelningen arbetar även på det internationella planet regelbundet i andra länder och skriver rapporter om övergrepp, övervakar rättegångar samt samarbetar med lokala organisationer som bedriver rättighetsfrågor i syfte att främja mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.